On Monday my five week clinical starts, on a smallish hospital paediatric ward. I’m looking forward to it and dreading it at the same time… the fact that we have to do a survey while there doesn’t help. And, up until yesterday I didn’t even know where I was going to stay, it being in another town. That seems to have solved itself, though. The whole thing about working with children and adolescents when I am still such a new nurse also frightens me quite a bit.
A bunny I made for my sister one of the times she was in for surgery many years ago.
Another thing that has solved itself much better than I’d ever imagine is a home for my cat. Since I’ve been away so much, my parents have taken him in, more out of love for me than love of cats. My Mum likes cats, but she don’t like the work involved. My Dad never was a cat-person. My siblings love him, though. And now, when it turns out he’s a very good mice hunter, even my Dad can look at him with something else than indifference, he even pets him and praises his skills. W-o-w……
And right now it seems that the situation with my friend is going to be all right. I’m very grateful for your thoughts and prayers for this friend, and for me. I too am doing better.
Hopefully I’ll have something fun and sewing-related to tell you about next time.
Praise God! I'm so glad that your friend is doing better. It sounds like things are working themselves out and I'm so glad you feel less stressed right now. I'll be praying for your clinical to go well and smoothly. And what a praise about your cat! How wonderful that he has a great home with people who love and appreciate him. :)
ReplyDeleteTake care - I love the bunny! Soooo sweet.
Käraste Sarah. Jag tror att jag måste komma till Lund och ta ut dig på stan en sväng. Det finns så mycket att se och göra - för hur mycket man än måste plugga så måste man också få lite andrum. Jag har en del smultronställen från mina år i Lund och jag visar dig gärna!
ReplyDeleteDessutom - det minsta du behöver oroa dig för är din praktik. Bara det faktum att du är omtänksam (och dessutom oroar dig) gör att du kan bli precis vad alla sköterskor borde vara. Se fram emot din praktik. Njut av den. Du kommer att lära dig oändligt mycket (och det vet jag eftersom jag gjorde min praktik på akuten på Eksjö lasarett).
Det må kännas hårt, men jag tror att du har blicken fäst så långt där framme att du bara kan se dina plikter. Vänd huvudet aldrig så lite åt sidan och du kommer att se en färgstark, underbar värld som är där för att du ska kunna njuta av den.
Sarah - thank you!
ReplyDeleteTack Peter, bra att någon ger mig lite perspektiv på tillvaron ibland. Inte för att jag kommer att vara i Lund mer än någon dag till den här terminen - praktiken är på annan ort.
Problemet är att jag inte har lätt för mig i skolan, så det kräver nästan hela min uppmärksamhet bara för att hålla näsan över vattenytan. När jag jobbar är jag däremot en helt ok sjuksköterska :)